Cirkus

Tänkte tillbaka på tiden då jag gick med min mamma på cirkus för första gången, då skrev jag denna dikt. Den tiden kommer aldrig tillbaka.

Det tränger pärlor ur hans panna
våran cirkusdirektör
han blossar ivrigt sin havanna
som en ämbetets markör
Artisterna står redo
men det finns ett bryderi
för tältmakarn förmedlar
att han ämnar slå sig fri

Här står stjärnor och artister
från dansös till akrobat
en del sträcker sina vrister
andra intar sitt spagat
Alla möter folkets jubel
i denna cirkusvarieté
men tältmakarns manöver
är det ingen som får se

Dom står som slängda där på gräset
står som utan hus och hem
säger yrkesfolk är kräset
som ratar duk och rem
Direktörn är grön av ilska
som går upp i raseri
när tältmakarn bemöter
med sin antisympati

Jonglören tappar bollar
för han störs av kvällens bris
han med hatten står och trollar
så "starke Arvid" får en kris
Lindansaren snubblar
på trollkarlens kanin
medan tältmakarn begåvas
med en självbelåten min

Elefanterna har schappat
till en kärlekskrank kamel
smörsångarn har rappat
till ett mystiskt orgelspel
Kaoset är ett faktum
och direktörn får depression
medan tältmakarn förräntar
sin apatiska auktion

Fakiren står och gråter
över brännsår i sin hals
konferenciern drar anekdoter
om balettdansösens vals
Allting syns förvildat
men man måste ändå le
åt tältmakarn som klätt sig
i vår direktörs tupé

Direktörn tar mediciner
för att lugna sitt humör
försöker muta med blondiner
och blidka med valör
Men ingenting tycks hjälpa
för blicken syns blasé
när tältmakarn bedårar
hans blondiner i dubble

Det blir en helkväll för komiken
när direktörn har smakat sprit
han är clownen för publiken
när han snubblar hit och dit
Och precis när kiosken välter
gör buktalarn entré
medan tältmakarn förkunnar
- vilken minnesvärd succé

Showen går till ända
i dess märkliga maner
har inga lampor varit tända
och inget tält ska plockas ner
Men ändå har en ljusglimt
lyst upp mitt lilla skrå
tänker tältmakarn och finner
- här var cirkus gånger två!

Så säger vän av sensmoralen
att denna skrivelse är fejk
att tältmakarn är galen
som genomfört sin strejk
Men kanske är det här nånstans
man ser min poesi
och tänker på att tältmakarn
hade vett att låta bli…

Lovers don´t cry

G BM C EM
You are a part of me
G BM C
You are the light I see
EM A
I will always be here
C D G
Lovers dont cry anymore
One day we all be gone
I will not die alone
I have more to give to you
Angels dont cry anymore
EM C D G
It is a laugh between us
some unwritten songs
The life is not over
you be my best lover
It is a laugh between us
some unwritten songs
The life is not over
you are my best lover
You are a piece of me
You´r eyes is my enemy
I drown in your words
Lovers dont cry anymore C D G C D end onG

När man är sjuk

Dessa krav som en kastad trasa över ryggen
Dessa moraler som en tidning över huvudet, för att skyddas mot regn
Men en trygghet, frihet, frihetsgudinnan. En Gudinna gjord av frihet - kan det bli bättre?
Dessa krav och detta samhället.
Mannen utan hem, på gatorna, tigger.
Han har nått botten, han är rutten och luktar fisk.
Fnysanden och blickar.
Varför gömmer han sig inte?
Medans jag går och handlar medicin. Mot kraven, tabletter och vatten.
Så enkelt kan det vara.
Bort från moralen, bort från kraven, men bort från friheten? Jag höjer glaset i ett glatt salut. Dricker tills det tar slut.
Moralen.
Frihetsgudinnan borde inte finnas.
Men jag dricker och känner mig nöjd. Nöjd för att jag ryggar tillbaka.
För att jag gömmer mig bakom mig själv, gömmer mig.

Bara tänkte på en sak..

När jag vaknar på morgonen, av min mobil som ljuder av nån saxofon, så känns det onödigt att gå upp. Skolan känns lite meningslös ibland, samma sak händer på samma dag och samma äcklig mat och samma lärare som jag säger samma sak till... Jag brukar sätta mig upp precis efter jag har vaknat så att jag inte somnar om och det hjälper faktiskt. Arnas tror jag att jag skulle sova i tre dagar, lätt. Jag vet inte varför jag känner såhär... för jag har ju faktiskt någon eller några att gå upp för.
Jag har varit alldeles för glad i två veckor, guess why? ;) Det har jag hört av många nu... att jag är glad. Positivt såklart.
Jag kallade min svenska lärare för "min bitch" häromdagen, det tycker jag nu i efterhand är skit roligt. Hon skrattade bara, så ingen blev skadad.

Tillökning i bloggen vänner, en musikspelare med några av mina favoritlåtar! Det är bara att lyssna igenom och säga vad ni tycker.

Puss tjing<3

Falling is like this

Den här låten har jag börjat "öva in"... jag gillar den :)

"Love is like falling, and falling is like this" - så sant

Idag var jag hemma för att jag inte orkade gå till skolan, sånt händer. Julia och Alrik kom vid tio tiden, vi gjorde kladdkaka... iallafall jag och Julia. Sedan kollade vi på "Mina jag och Irene". Det var snällt av dem att komma förbi.

En Måndag

Idag hände det en riktigt jobbig sak under matematiklektionen. Som vanligt sitter jag och lyssnar på musik och räknar några jobbiga tal (samtidigt som jag får några raseriuttbrott på dem emellanåt) så helt plötsligt kastar någon en penna på mig och jag kollar upp och ser att Timmy och Alrik sitter och typ gestikulerar och håller på... Jag plockar bort musiken och dem börjar prata om något helt oförståeligt. Dem fick min uppmärksamhet men gör inget av den... vad är det för sätt? Pojkar...
Det hände flera gånger i skolan idag, kanske ska sluta lyssna på musik så att jag förstår när jag ska säga "mm" eller "Ja precis".
Det var mattelektionen.. inget mer intressant hände, faktiskt
Lunchen - nån oätlig risotto som såg ut som tuggad kattmat. Jag och Julia gick till grillen och åt korv istället ;) bättre!
Eftermiddag gick ut på Engelska och grammatik som jag hatar. Ja.. jag hatar inte Engelska, men grammatik inom Engelska - Usch och tvi!
Jag hade nog för höga förväntningar på Isabella som lärare... tyvärr har jag blivit negativ förvånad, kan var för att många har berättat så goda saker.
Eftermiddagen spenderades på ett fik med Micke.

Det hela

Allt är så bra nu!!
Grattis Max på 18 årsdagen och lycka till i framtiden :)

Imorgon ska jag fotografera min kusin och på måndag ska jag träffa Michael.

Puss på alla och på min mors väldigt gamla klänning som jag gillar fortfarande :D

Your smile makes the world disappear

Jag var trött.
Trött på skolan, trött på föräldrarna, trött på elver, trött på färger och trött på kvällarna.
08-11-04 Satt vi på ett berg i Zinkensdamm.
08-11-07

Så jävla bra att du finns!
<3

Utan gymnasieval skulle jag vara lycklig

Att välja gymnasium är något av det svåraste jag har ställts inför. Jag har pratat med nästan alla jag känner om det och vad dem tycker men alltså det har inte blivit lättare pågrund av det. Min pappa tycker sam kultur på Vittra låter bra medans mamma tycker att någon journalistlinje skulle passa mig. Marcus och company tycker något annat och min ansvarspedagog tycker si och så. Mina morföräldrar och farföräldrar tycker något annat och några vänner tycker något annat.
Jag vill verkligen göra alla nöjda med mitt val, jag skulle inte klara av att "svika" någon, det skulle kännas taskigt när dem bara vill mig väl. Vad i helvete ska jag göra? Följa mitt hjärta? Det går inte, det blir fel då också.
Jag skulle mer än gärna sticka till den där internatskolan i Skåne som ingen tror jag vågar börja på. Men jag vill vara hon som gör alla nöjda och glada. Min framtid är ändå viktig.
Vad ska jag göra?

Vad i hela friden ska jag välja?