Frusen värme

Ge mig värme när vi går till det frusna vattnet.

Låt mig aldrig ge upp hoppet, detta ska bli den bästa av världar.

Det är en natt av saknad och längtan, en dag av värme och kärlek.

Det är vi två som delar vinet och fantasin.

Det är vi två som delar frukter som frusit kalla under vintern.

När natten kommer så finner vi känslan, vi kanske promenerar till stranden och stannar där vi hamnar, vid havets början.

Hur kallt det än är så fryser jag inte,

dina ord värmer mig,

även när du inte säger något.

Vi kan gå tysta genom livet,

ägna kärleken en tanke och leva som vi vill.

Vi kan längta efter något annat och dela saknaden mellan varandra.

Vi kan låta vinden visa oss vilken riktning vi ska välja,

vi kan låta stjärnorna lysa upp vår väg.

Vi kan följa allt som visar sig, eller allt vi inte ser.

Under sommarnatten låter vi fantasin inspirera oss

och vi kan älska på stranden.

All längtan försvinner spårlöst när vi upplever varandra

och vi delar på kärleken och känslan av lycka.

Vi delar natten med dom andra och i fantasin är havet under oss.

Till vindens lycka spelar havet sin melodi när den slår emot berget.

Vi lever i vår fantasi och verkligen ser på,

den delar vår lycka och låter oss vara.